RJ Flexit 2015 project nr: RMP15-0954:1 | RMP15-0954:2
Projekttitel
Användning av en kombinerad modell av språkbaserad, SLF och UTAUT, vid identifiering av faktorer påverkande acceptansen av ny teknik i industrin: En studie av ABB User Experience
Abstrakt
Tekniska trender indikerar att framtiden för artificiell intelligens (AI) och robotteknik är avgjort mer mänskligt orienterad. Syntetisk biologisk automation och AI modellerad efter mänsklig simulering definierar en ny typ av användarupplevelse och teknologisk acceptans i framtiden.
Allt eftersom AI tar över många mänskliga uppgifter, föreslår denna studie ett nytt perspektiv på en bredare förståelse för det naturligt mänskliga språkets plats vid användningen av ny teknik. Språk är fortfarande en av de mest grundläggande, universella och flexibla befintliga kodifieringarna.
Eftersom språk är en inneboende förmåga för människor och används vid skapande och programmering av AI 1, syftar denna studie till att fördjupa de teoretiska grundvalarna för nuvarande modeller för tekniskt acceptans. Detta görs genom flera etapper av studier som börjar med en undersökning av tillämpade konceptkompatibiliteter och därefter konceptualisering av en kombinerad Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL) och Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT)-modell att användas i akademisk teori och branschpraxis för ett integrerat perspektiv vid användarupplevelsestudier.
I denna studie föreslogs att ABB:s globala och ledande ställning inom kraft- och automationsteknik samt dess affärsmiljö, skulle användas för att studera användarupplevelser. Målet är att presentera en metodik, en teoretisk modellbyggnad samt innovativa och användbara resultat.
Även om tekniskacceptansmodeller beaktar mänskligt beteende, attityder och övertygelser, så har ingen modell hittills effektivt placerat den medfödda mänskliga faktorn av språk som föremål för studier och metod för analys vid studier av teknikacceptans och användarupplevelse. De flesta studier har också varit kvantitativa, med teknikacceptansmodeller definierade av kända variabler. Dessa variabler begränsar förståelsen för dynamiken hos användarupplevelsen med tanke på morgondagens ökande syntetiska biologiska teknik.
Resultaten har publicerats i en serie av referentgranskade (peer reviewed) konferenshandlingar, referentgranskade journal artiklar och redigerade bokseriekapitel rörande variationer av SFL och UTAUT applicerade på olika branscher. En vanlig tråd i de resulterande publikationerna är:
– En undersökning av innovativa ansatser och metoder som kombinerar meta-lingvistik och användaracceptans av teknik-modeller
– En upptäckt av nya aspekter av användarupplevelse och/eller ett nytt element inom användars socio-kognitiva aspekter vid användandet av ny teknik
– Ett bidrag till tvärvetenskaplig teoriuppbyggnad överbryggande olika discipliner, särskilt lingvistik, teknikhantering och interaktion mellan människor och datorer.
– Skapandet av en tillämplig metod för ett integrerat perspektiv på användarerfarenhet, användning och acceptans av teknik i industriella sammanhang, samt akademisk teoriuppbyggnad för framtida forskning inom området.
1. Syftet med projektet och utvecklingen under projektperioden
Projektbeskrivning (originalversion)
Forskningsfokus – tillämpad lingvistik samt teori och modeller för studier av acceptans av ny teknik
Tekniska trender indikerar att framtiden för artificiell intelligens (AI) och robotteknik är avgjort mer mänskligt orienterad. Syntetisk biologisk automation och AI modellerad på mänsklig simulering beskriver en ny typ av användarupplevelse och teknologisk acceptans för morgondagen.
Eftersom AI blir alltmer integrerad, föreslår den här studien ett nytt perspektiv på en mer omfattande förståelse för det naturliga mänskliga språkets plats i användningen av ny teknik. Språk är fortfarande en av de mest grundläggande, universella och flexibla befintliga kodifieringarna. Vi använder språk för att identifiera objekten och händelserna kring oss och berätta historier om vår grupp och oss själva. Vi beskriver erfarenheter, uttrycker känslor och involverar andra i våra egna liv genom språk. Vi använder språk för att begära information, förklara, argumentera, fråga, undervisa och skapa AI funktioner. Även om det sällan är synligt för oss, hjälper språket oss att “bära runt i våra huvuden en konceptuell karta över världen, en guidebok över rätt och fel, fulhet och skönhet, värde och värdelöshet.” [1]
Språk innehåller metalinguistiska egenskaper som gör det till ett av de mest mångsidiga symbolsystem som används för att beskriva och diskutera sina egna dimensioner såväl som alla andra systems. Vardagsspråk är en inneboende förmåga hos människor, som präglar alla aspekter av liv och intellektuella övningar. Eftersom den mänskliga förmågan för språkförvärv är medfödd, aktiverad i barndomen, blir språkvanan snart en del av våra undermedvetna och automatiska områden. Trots detta har få forskare och utövare allvarligt övervägt kostnaderna för vår totala beroende av språk för att fungera i den materiella världen. I allmänna termer, ger vi inte tillräckligt med uppmärksamhet åt det faktum att vi nästan uteslutande förlitar oss på vardagsspråk för att skapa en förståelse av oss själva och objekten och upplevelserna kring oss i livet [2].
När det gäller tekniskt acceptans hos ABB, ett världsledande företag inom AI, kan ett forskningsprojekt som fokuserar på ökad medvetenhet om hur naturligt språk används när man beskriver och formulerar användarupplevelse, kunna visa sig lägga en grund för att fördjupa insikten och förståelsen av nuvarande (och framtida) tekniskt acceptans, både teoretiskt och i praktiken. Det kan också ytterligare förbättra kommunikation mellan yrkesverksamma inom gemensamma FoU-projekt i ett multinationellt företag.
Sedan den tekniska acceptansmodell, Technology Acceptance Model (TAM) ursprungligen presenterads [3] har betydelsen av tekniskt acceptans som en antecedentia till användningen av teknik väckt stor intresse för forskare och utövare [4]. Acceptans av ny teknik anses idag vara en av de viktigaste frågorna inom organisationer [5]. Men även före TAM har olika modeller utvecklats från mitten av 1970-talet och framåt för att beskriva och redogöra för tekniskt acceptans och tillämpning.
Syftet med forskningen – formulera en hybrid SFL-UTAUT-modell
Syftet med denna studie är att fördjupa de teoretiska grundvalarna för nuvarande modeller för tekniskt acceptans, särskilt genom att skapa en kombinerad modell av Systemisk Funktionell Språkvetenskap (SFL) och Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) för att synliggöra nya aspekter av användarperspektiv och beteende.
Tillvägagångssättet för den här studien är ny på två sätt. För det första har den mänskliga faktorn av ’språket i bruk’ hittills inte effektivt placerats som ett föremål för studier och analysmetod i teknikacceptansteorier och modeller.
I detta industri- och universitetssamarbete föreslår den här studien att utnyttja ABB:s multinationella globala ledarskap inom kraft- och automationsteknik och dess företagsmiljö i sin avancerade användarupplevelseforskning för att formulera en kombinerad modell för användaracceptans grundad i en teori om naturligt språk sett från ett funktionellt perspektiv. Målsättningen är att producera resultat som skulle vara både fördelaktiga för akademier och företagsutövare när det gäller teori och empiriska resultat.
För det andra har denna studie en kvalitativ inriktning mot datainsamling och analys. Trots att teknikacceptansmodellerna beaktar humanistiska värden har de flesta aktuella studierna byggts på kvantitativa data, även om de tar upp de centrala begreppen socialt inflytande, individuell attityd, övertygelse och beteende [6-11]. Förekomsten av kvantifierbara variabler begränsar i sin tur förståelsen för dynamiken hos mänskligt orienterade, mänsklig datorinteraktion (Human Computer Interaction, HCI) erfarenheter och dess acceptans av användning. Denna studie föreslår och erbjuder nya aspekter av insikter i tekniskt acceptans och användarupplevelse.
Kort litteraturöversikt av utvecklingen av tekniskt acceptansmodeller
På 1970-talet framlades teori om berättigad åtgärd (Theory of Reasoned Action, TRA) av Fishbein och Ajzen, som förklarade en persons beteendestendenser i syfte att förutsäga förändringar och tolka särskilda personliga beteenden. TRA formulerades utifrån antagandet att beteendet formas av avsikter som i sin tur beror på personliga attityder och subjektiva normer. Ett decennium senare, presenterades en teori om planerat beteende (Theory of Planned Behaviour, TPB), som var en förlängning av TRA [12]. Skillnaden är att TPB utgick från antagandet att alla beteenden är mer kontrollerade [13]. Under samma årtionde utvecklades Tekniska Acceptansmodellen (TAM) för att förklara orsakssambandet mellan interna psykologiska variabler som tro, attityder och beteendeintention och faktisk IT-systemanvändning [14]. Den allmänt studerade och ansedda giltiga TAM-modellen baserades på de två faktorerna av Upplevd användbarhet (U) och Uppfattad användarvänlighet (E). Dessa faktorer ansågs mer effektiva för att förutsäga enskilt acceptansbeteende över olika informationsteknologier och dess användare [15-17]. En TAM2-modell föreslogs som en teoretisk förlängning av TAM [18] som innehöll perspektiv på subjektiva normer och jobbrelevans vid accepterat bruk av ny teknik.
I en nylig ansträngning för att konsolidera variablerna av åtta tillgängliga modeller för teknikacceptans föreslogs en enhetlig teori om acceptans och användning av teknik som kallas UTAUT [14]. Den innehåller de fyra huvudvariablerna för Förväntad Prestation (Performance Expectancy, PE), Resultat Förväntning (Effekt Expectancy, EE), Socialt Inflytande (Social Influence, SI) och Främjande Betingelser (Facilitating Conditions, FC) integrerade med teorierna i tidigare modeller.
UTAUT-modellen har sammanfattat de faktorer som har visat sig vara effektiva på beteendeintentioner och användarnas faktiska användning i tidigare modeller i fyra determinantfaktorer:
i. Prestationsförväntan (PE) – det här är graden som en person anser att använda ett system hjälper dem att uppnå större framgång i deras arbetsprestanda. Som sådan påverkar PE positivt på beteendeintentionerna.
ii. Effektiviseringsförväntan (EE) – det här är graden som en person tror att användandet av teknik leder till mindre individuella ansträngningar.
iii. Socialt Inflytande (SI) – Det är i vilken grad användarna påverkas av andras attityder när de accepterar ny teknik.
iv. Facilitating Conditions (FC) – Det här är den utsträckning i vilken en person anser att det finns en nödvändig teknisk och organisatorisk infrastruktur för att stödja användningen av en teknik eller ett system.
Dessa fyra determinantfaktorer påverkas i sin tur av justeringsvariabler såsom kön, ålder, erfarenhet och frivillighet för användningen av teknik, och följaktligen skapas olika nivåer av förändringar för beteendestendenser [19]. UTAUT-modellen fokuserar generellt på orsakssambandet (orsak och effekt) mellan individuella attityder för att använda en teknik, personliga tendenser att använda en teknik, faktisk användning av en teknik och att identifiera prestationsförväntningarna på en teknik. I denna modell är Främjande Betingelser (FC) den huvudbestämmande faktorn vid användningen av en teknik eller ett system [20].
Språk i bruk, överbryggande teknik och människor
Språk är inblandat med nästan alla aspekter av mänsklig interaktion. Det är mediet där tankar organiseras och kommunikation fortskrider [21,22]. Språk är hur mänskliga tankar uttrycks, bäst förstådda som representativa strukturer i sinnet och beräkningsförfaranden som bearbetar dessa strukturer. Vi skapar mening från ny teknik som möjliggör dess framtida acceptans genom formuleringar i ord. Det är relaterat till oss på tre olika sätt i dess stratifierade, multifunktionella organisation – (i) språkprocesserna äger rum i en fysiologisk (inklusive neurala) och fysisk rymdtid, (ii) språk är en teori om den materiella världen och (iii) är själv en metafor för den materiella världen [23].
Men trots att språket erkänt är i centrum för mänskliga aktiviteter har få studier utanför tillämpningsområdet för tillämpad lingvistik, i synnerhet diskursanalysen, använt språket som ett verktyg för att förstå hur organisationer arbetar [24-28].
Nuvarande språk i organisationsstudier tenderar att visa språk som ett objekt/fenomen. Detta inkluderar att en överväldigande procentandel (mer än 90%) språket i IB (International Business) publiceras i engelskspråkiga tidskrifter [29] och det ursprungliga språket i IB-forskning började med forskare i Skandinavien [30-32]. Språk har studerats som en barriär (objekt) vid företags internationalisering [33,34]. Som ett objekt/fenomen innehåller språk egenskaper som gör att det kan överföras från ett sammanhang till ett annat eller dess användning kan formas genom företags principer och riktlinjer [35,36]. Språk har önskvärda egenskaper att vara en “kulturell resurs” [37,38] och en persons karriärkapital [39]. Språket kan som ett objekt betecknas “ett företagspråk”, det kan förvärvas som andraspråk eller samexistera med andra språk [40-43]. Det kan också kategoriseras, tillhöra en intern “språkhierarki”, en enhet som växlar mellan olika grupper inom företaget till att vara det officiella företagsspråket i olika länder [31]. Språket ses också som en individ- eller gruppegenskap, vars mångfald kan kvantifieras och mätas [44].
Mindre vanligt inom IB är studier av språk i sin funktionella aspekt, närmare bestämt studier som speglar språkets metafunktioner som kan utvisa användarens olika sympatier [27].
Systemisk funktionell lingvistik som modelleringsverktyg för användarupplevelse och teknologisk acceptans
Traditionellt har språk betraktats som ett verktyg för att beskriva tankar eller verklighet. SFL omskapar språk som ett semiotiskt verktyg kopplat till konstruktion, organisation och beskrivning av mänskliga erfarenheter. Det illustrerar hur språkliga val systematiskt bidrar till formandet av sociala sammanhang och händelser. Sett på detta sätt är språket mer än ett uttrycksplan, det skapar verkligheten. Det är samtidigt “en del av verkligheten, en skapare av verkligheten och en metafor av verkligheten” [45].
SLF erbjuder ett noggrant och systematiskt sätt att analysera språk som används. Termen “funktionell” tillämpad på språk är härledd från systemisk funktionell teori/lingvistik (SFL), en sammanhängande teori och ram för språkutveckling och användning baserad på Michael Hallidays arbete [46,47], vars arbete påverkades av Pragskolan av 1920-talet. Det underliggande antagandet om en “funktionell” syn på språk är att språkets form svarar på dess funktioner. Det visar att vi använder språk som ett system för att konstruera betydelser i olika sammanhang för olika ändamål. I denna studie används systemisk funktionell teori som instrumental lingvistik, vilket är studiet av språk, för att förstå något annat [48].
Språk i IB-studier som fokuserar på de funktionella aspekterna av språket innefattar aspekter av social sammanhållning och som en lingua franca [49-51], språk som en möjliggörare av handel [52-55], språk som en möjliggörare av kunskapsdelning [56-58], språk som funktion av kognition, sammanhang (kultur) och situation [59-63] och språk som ideologi [64-66].
Inom det bredare sammanhanget av teknologisk acceptans föreslår den här studien att använda systemisk funktionell lingvistik (SFL) och studiet av språkliga metafunktioner för att få en djupare förståelse för den mänskliga sidan av teknikanvändning och tekniskt acceptans i ledning och organisation. De huvudforskningsfrågor (RQ) som behandlas i denna studie är:
RQ1: Vilka språkets metafunktioner är som definierade av SFL när de tillämpas inom ramen för tekniskt acceptans och användarupplevelse?
RQ2: Hur kan SFLs språkliga metafunktioner användas för att förstärka och kombineras med UTAUT för att komma till en djupare teoretisk och praktisk förståelse för ny teknikanvändning och acceptans?
Teoretisk analysram
Eftersom SFL omfattar de metalingvistiska delarna i en språkkonstruktion, har denna studie betraktat element i funktionell grammatik som kunnat tillämpas på studiekontexten. I synnerhet de tre typerna av funktionella grammatiska metafunktioner i språk som används genom diskurs, tillsammans med variabler från UTAUT-modellen:
i. Den ideella metafunktionen använder språk för att representera erfarenhet, och hur erfarenheterna är kopplade till varandra.
ii. Den interpersonella använder språk för att representera interaktion. De visar hur relevanta vi finner våra förlag, uttrycker idéer om skyldigheter och vilja i uttryck för attityder.
iii. Den textliga metafunktionen använder språk för att organisera ideella och interpersonella betydelser till en sammanhängande text.
Dessa tre typer av mening är inte separata men förekommer samtidigt representerade i texten med sex processer.
En kort litteraturöversikt av systemisk funktionell lingvistik i samband med diskursanalysstudier
Diskursanalys hänvisar till alla studier inom tillämpad lingvistik som fokuserar på språkenheter bortom meningsnivå. Det framhäver språk som text (skriftligt och talat), beläget i ett sammanhang. Den används för att förstå produktion, spridning och tolkning av texter i kommunikationsprocessen.
Utvecklat först inom lingvistik, antropologi och filosofi, har intresset för diskursanalys som ett verktyg i studien av organisation och ledning ökat markant under de senaste två decennierna. Således har forskare från en mängd olika discipliner från antropologi till artificiell intelligens uttryckt intresse för studier i ett diskursivt perspektiv [67-72].
Det finns många verktyg för diskursanalys, valet av val av verktyg beror på forskarens perspektiv och studiens föremål. Exempelvis kan kritisk diskursanalys (CDA) användas för att undersöka organisatorisk kraft och sociala hegemoniska strukturer [73-78], talhandlingar i argumentation och artighet [79-83], konversationsanalys för gruppdynamik och identifiering av grupper [84-90], registrering och genreanalys för förhandling [91-94] och systemisk funktionell lingvistik (SFL) för kartläggning av mänskliga erfarenheter och tankar uttryckta i språk [95-98,100].
2. Projektimplementering
Administration, företag och akademisk institution
RJ Flexit-programmet är ett exempel på ett kärnforskningsprogram för att utföra svenska industri-universitetssamarbeten inom forskning, spridning av forskningsresultat från varje projekt och internationell utbredning av kunskapsspridning och nätverkande.
Projektet genomfördes inom den fastställda tidsramen på två år på plats med ABB och ett år vid Center for International Business Studies (CIBS) vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet inom tidsramen 2015 till 2018. ABB AB är ett 130-årigt europeiskt grundat multinationellt företag (MBE) med verksamhet i över 100 länder, med över 135 000 anställda. Gruppens arbetsspråk är engelska, med inslag av svenska under fikastunderna.
Som huvudforskare för detta RJ Flexit-projekt var jag under två år kopplad som Research Scientist till User Experience (UX) och Industrial Design-gruppen vid ABB Corporate Research (SECRC) i Västerås. UX-gruppen bestod vid under tiden av 13 personer. SECRC i sig självt på plats i Västerås bestod av cirka 400 ingenjörer och forskare, varav mer än hälften hade doktorsexamen i olika vetenskapliga discipliner. SECRC:s roll är tvärfunktionell, och betjänar alla affärsavdelningar i ABB AB. UX-gruppen hade som huvuduppgift att studera användarupplevelsen för nuvarande och nya ABB-produkter och tjänster inom olika affärsenheter. Min roll som tillämpad lingvist var att ta fram nya metodologiska perspektiv för dataanalys som komplementär kunskap till de huvudsakligen datorvetenskapliga relaterade metoderna som används. SFL som språkteori och ramverk som kan avgöra hur meningar skapas och tolkas i sammanhang, var en metod som intresserade UX-teamet.
I genomsnitt löper SECRCs-forskningsprojekt över 6-12 månader, med möjlighet till förlängning av projektforskningstiden efter teknologisk beredskapsbedömning. Vissa projekt kan ha en kortare tidslinje om ca 3 månader om det ansågs vara en aktuell produktförbättring. Tidsramen för företagsforskningsprojekt är i den meningen annorlunda än akademiska forskningsprojekt som har längre tidsramar, som sträcker sig över 12-36 månader, utan tvekan mot olika mål och ändamål.
Publikationer och kunskapspridning av forskningsresultat gjordes under hela projektets. Projektets sista år som tillbringades i universitetsmiljön var det bästa för att konsolidera data som samlats in i företagsmiljön, och djupare reflektera om teoretiska konstruktioner, framtida forskningstänkande mot förbättrade forskningsmetoder och utforskande av nya vägar av bransch- universitetssamarbeten.
Datainsamling
UX-gruppen använde flera metoder för att samla in data för olika studier, bland annat genom att genomföra fältstudier/skuggning, fokusgruppdiskussioner, intervjuer, undersökningar och frågeformulär. Fokusgruppsobservationer och långa intervjuer kom att utformas i konversationsstil med frågor kring breda intressen från de som rör den enskilda i kärnan av ny teknik, till vad de tycker om användningen av denna nya teknik i deras bredare miljö och sammanhang. De viktigaste frågorna som är relevanta för syftet med denna studie kretsar kring individen, deras sociala sammanhang och större företagsorganisationscirklar med avseende på användarupplevelse och tekniskt acceptans. Intervjuerna transkriberas enligt Göteborgs Transkriptionsstandard (GTS) version 6.4 [99].
På grund av UX-gruppens olika akademiska bakgrunder med personer som spände över människa-dator interaktion, ingenjörsvetenskap och humaniora, var studiens metod eklektiska, utnyttjande kvantitativa, kvalitativa och varierande blandade metoder för analys av data.
3. Projektets tre viktigaste prestationer och bidrag till den internationella forskningsfronten, och några reflektioner om detta.
Detta industri- och universitetetssamarbetsprojekt kan sägas vara unikt eftersom de två samarbetande institutionerna i sig är internationella i både forskning och institutionell verksamhet. Att använda ett tratt tillvägagångssätt (abstrakt begrepp inom tillämpad arbetspraxis i specifika sammanhang; internationella till nationella nätverksrelationer) för att sammanfatta de tre viktigaste resultaten och bidraget till den internationella forskningsfronten:
i. Ett tillämpat metodiskt mångfald i forsknings- och arbetssätt i ett internationellt företagssammanhang
ii. I ett dialogiskt förhållande till (i), en samtidig utveckling av praktisk kunskap och tillämpad arbetspraxis spännande över flera akademiska discipliner och affärs- och industrisektorer.
iii. En etablering av en samarbetsforskningsplattform mellan Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och ABB AB där de mer traditionella företagskontakterna för handelshögskolan vid Göteborgs universitet varit SKF och Volvo som globala företagsrepresentater.
Med hänvisning till punkt (i) var ett huvudmål för detta Flexit 2015-projekt att undersöka möjligheten att kombinera SFL som en språkteori, för att arbeta mot metodologiska mångfald och integrerade perspektiv på vetenskaplig kunskap (Davis och Callihan 2013, Floyd 2008) (Halliday & Matthiessen 2014), med modeller för teknikanvändning och acceptans som UTAUT (enhetlig teori för acceptans och användning av teknik) inom teknikhantering (Venketesh et al., 2003). Konceptualiseringen av en kombinerad analysmodell användes inom olika arbetsområden, från gruvdrift till fartygsledning, till studier av mänsklig interaktion med samarbetsrobotar (collaborative robots).
Tidig datainsamling och initiala dataanalyser från detta projekt i sitt tidiga skede gav lovande indikationer på att SFL som teori och ramverk för analys kan komplettera det kontextuella kunskapsfältet i UTAUT. En av de mer intressanta fynden är att SFLs metod, i sin akademiska historia, har datoriserats till ett lexogramsprogram där forskare kan ladda upp stora mängder corpusdata och utföra specifika analyser på detta.
Med hänvisning till punkt (ii) i ljuset av dagens ökande dataanalyser visade SFL-ramverket och användningen av vissa datalogistikverktyg potentiella tillämpningar för studier av användarupplevelser och analys av kundernas feedback för företagsprodukttjänster. Olika affärsenheter inom ABB har redan på plats fjärrdatanalys som kan förutsäga komponentfel, vilket ökar effektiviteten i deras kundservice. En SFL-corpus-databas kan visa sig ha liknande prediktiva användningsområden i den utsträckning att de samlade uppgifterna över tiden kan reflektera kundsegmentering i form av behovsutveckling och kundprofil av preferenser som företaget kan utnyttja för att förbättra eller nyskapa sina tjänster.
Refererande till punkt (iii) är Göteborg födelseorten för de multinationella företagen SKF och Volvo AB. Av denna anledning har de traditionella forsknings- och nätverkspartnerna för handelshögskolan vid Göteborgs universitet för masterstudenter och företagsstudiebesök, både lokalt och internationella, varit SKF Volvo AB. Detta Flexit 2015-projekt har gett möjlighet och anledning att skapa en plattform för kunskapsutbyte mellan Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet och ABB AB.
I februari 2016 anordnade två SECRC UX-lagmedlemmar ett seminarium vid CIBS. I aug 2016 gjorde CIBSs forskarteam ett studiebesök på Västerås robotfabrik där de fick en presentation av både de senaste fabriksrobotarna och samarbetsroboten YuMi.
4. Nya forskningsfält genererade genom projektet.
Det ursprungliga projektet beskrevs på en konceptuell nivå med avsikt att tillämpas vid studier av robot- och automationsprocesser bortom fabriksgolv. I synnerhet inriktades det på samarbetsrobotar (collaborative robots). Precis som med forskningsprojektens anatomi har nya undersökningsområden genererats genom detta projekt i två olika riktningar: (i) forskningsmetodik och (ii) tvärindustriella applikationer.
När det gäller (i) studier om forskningsmetodik är detta projekt främst en studie om användning, tillämpning och integrering av metodologiska ramar över olika discipliner. Nya undersökningsinriktningar kommer både från ett forskarapplikationsperspektiv och ur ett pedagogiskt perspektiv av hur pluralistisk metodik kan införlivas i högre utbildning, och i vilken utsträckning (syfte och användbarhet) denna metod kan tillämpas inom andra forskningsområden.
Med avseende på (ii), metodens tvärindustriella applikationer, spänner ABBs företagsforskning over alla affärsområden. UX-teamets expertis anlitas som ett medel för att erhålla insikter om hur individer reagerar inför affärsenheternas nya produkter. De bedömer användarvänlighet och mottaglighet för vidgade framtida användningar av nya produkter och tjänster. Detta tvärfunktionella synsätt öppnar upp nya möjligheter för forskningsplattformar, inte bara inom ABB utan även för externa samarbeten med universitet och andra teknikinriktade företag. Det tvärfunktionella perspektivet öppnar upp nya områden för jämförande forskning utöver det ursprungliga förslagna projektet för samarbetsrobotar och ABBs affärsenhet för robotik.
För att möjliggöra en jämförande studie av en kombinerad SFL- och UTAUT-modellapplikation har data samlats in från andra områden som också ligger i framkant av teknisk utveckling och innovation, bland annat förbättring av arbetsmiljön genom utvecklandet av en ny programarkitektur för att stödja företagets Supply Chain Management. Uppgifter har också insamlats med avseende på fjärrdiagnostik inom såväl företagets gruvdrifts och marina affärsområden.
Huvudforskningsfrågan skulle i stor utsträckning likna de som föreslagits i denna studie, men tillämpas på olika branschers och olika arbetsmiljöer, dvs vilka praktiska insikter kan en kombinerad modell av SLF och UTAUT ge för förståelsen av tekniskt acceptans och användning inom sektorn för fjärrtjänster inom sjöfart, gruvdrift, olje- och gasindustrin? Skulle det finnas en allmän korrelation mellan fynden inom industrin?
På grund av företagets internationella inriktning är en bra modell för förståelse för utveckling och användning och försäljning av nya teknologiprodukter starka internationaliseringsteorimodeller som t ex Uppsala-modellen.
Företagsinternationaliseringsteorier skrevs inte in i det ursprungliga projektförslaget, men det empiriska sammanhanget av studien indikerar att en parallell konceptuell utveckling med detta Flexit 2015 forskningsprojekt skulle kunna vara att kombinera Uppsala-modellen och SFLs element, och i en studie tillämpa dessa på olika affärssammanhang. Några resultat av dessa tankegångar kring Uppsala-modellen och SFL har publicerats.
Följande stycken beskriver från varje intressents perspektiv kompletterande forskningsområden som kan uppstå genom utveckling av grundenvalen för detta projektet:
ABB-koncernen
Eftersom ABB förflyttar avancerade produkttjänster i en tid av digitalisering, kan frågan om företagens FoU-roll i multinationella företag som studerats ur ett internationellt perspektiv kunna vara av intresse för ABB-gruppen. Bolaget är inriktat på att leverera företagsmål till intressenter på vars framväxande teknologier kan behöva nya affärsmodeller för att fånga marknadsandelar eller bryta sig in på nya marknader. För detta ändamål pågår en kontinuerlig debatt om bolagets forsknings roll hos ABB AB själv om frågan om att ha en separat företagsforskningsfunktion eller att integrera forskare i affärsenheterna där forskningsresultat kan överbrygga företagets verkliga tillämplighet av utvecklade produkttjänster. Ämnet FoU och tillverkningssamlokaliseringsfaktorer är ett ämne av intresse för CIBS (Ivarsson, Alvstam och Vahlne 2017)2 och kan därmed bidra till ett spin-off-forskningsprojekt.
CIBS, Göteborgs universitet
Den under projekttiden observerade omstruktureringen av ABB kan tas som ett kompletterande studiefall i företags allmänna globaliseringsprocesser. De observerade processerna för organisationsförändring (som påverkar personalresursplanering, talangshantering, ledarskap etc.), serviceutveckling, produkt- och serviceinnovation etc. har öppnat nya vägar för nya ämnen som kan komplettera CIBS nuvarande forskningsportfölj. Forskningen vid CIBS fokuserar på tillväxtmarknader, globaliseringen av multinationella företag, utveckling av FoU-kapacitet i multinationella företag, och processer av företags disintegration, bland andra forskningsområden i skärningspunkten mellan ekonomisk geografi och internationellt företagande.
Huvudforskare
Vertikal jordbruk
Samtidigt som jag studerade samarbetsrobotar i affärsenheten för robotteknik hos ABB AB kombinerade jag dessa observationer av en framtida samarbetsrobot med möjliga tillämpningar inom ”vertikalt jordbruk” för stadsområden. Jag besökte av denna anledning en vertikal odlingsanläggning kallad Sky Greens (www.skygreens.com) i Singapore i november 2016 där jag träffade Mr. Jack Ng, som är uppfinnare och grundare av Sky Greens. Företaget började som ett samarbetsavtal med Agri-Food and Veterinary Authority of Singapore (AVA) 2010. Företaget har lagt fram ett förslag till Singapores regering för SG100 Agropolis, som syftar till att bygga ett ekologiskt mat- och miljöskyddssystem för landet på bara 20 hektar mark. Vertikalt jordbruk är ett ganska nytt begrepp i akademisk litteratur som inleds inom gastronomilsk litteratur omkring 2007 i (Platt 2007) till 2016 där konceptet ses som en integrerad stadsstadslivsstil för hållbart boende (Touliatos et al., 2016). I Sverige är Linköpingsmodellen, World Food Building av Plantagon kanske den svenska föregångaren till vertikalt jordbruk i Sverige. Allt detta är väldigt nytt och en undersökning av teknologisk acceptans (samhällsvetenskap), utnyttjande av robotar i vertikala jordbruk (robotik) omkonfigurering av stadsområden och boende (ekonomisk geografi) och rena energisystem (teknik) kan vara intressanta områden för framtida forskning vid skärningspunkten mellan humaniora och vetenskap.
Automatiserade och intelligenta byggnader
I november 2016 besökte jag Responsible Business Forum (RBF) om hållbar utveckling, i Singapore. Därvid hade jag även möjlighet att göra studiebesök på Marina Bay Sands (Sands) Singapore. Marina Bay Sands är en integrerad besöksanläggning vid Marina Bay i Singapore som öppnades 2010. Som en del av företagsstrategin arbetar hotellet Sands ECO360 (Marina Bay Sands 2012) mot ett nollavfallsmål. Grön teknik och intelligent byggnadsteknik har varit viktiga komponenter vid bygget. Ett forskningsprojekt kan vara hur miljömedvetna konsumentbeslut kan påverka besöksnäringen, vilket också passar in inom området användning och acceptans av ny teknik.
Sjukvård
Mot slutet av min forskningsperiod vid ABB Corporate Research placerades jag på Collaborative Robot Test Center (CRTC) vid Robotdalen i Västerås. CRTC på Robotdalen ligger i en gemensam kontorsbyggnad som delas med andra svenska innovativa nystartade företag. En del av Robotdalsens portfölj är vårdrobotik. Den arbetsmiljöövergripande industrin öppnade upp nya tankar om nuvarande och potentiella robotapplikationer inom hälsovårdsindustrin. Sjukvårdsrobotik är ett relativt nytt område där liknande studier om acceptans och användning av ny teknik inom äldrevård och hälsovård har genomförts internt av Robotdalen för sina kunder. Interna diskussioner har lett till en stark förståelse för att mycket psykologi och människocentrerad uppmärksamhet behövs inom vårdindustrin. Baserat på kundernas återkoppling har vi funnit att användare av vårdrobotar är antingen rädda för ny teknik eller inte helt litar på robotar i äldrevård, och tror att robotar kan göra mer skada än nytta. Där finns också frågan om privat integritet och rädsla för robotars misshandlande av människor. När det gäller synkronisitet av studie och metodik kan det vara värt att undersöka nya forskningsvägar för en kombinerad teori och analysmetod för teknikhantering, språk och psykologi inom detta område, särskilt i regioner som upplever en åldrande befolkning.
5. Projektets internationella dimensioner, såsom kontakter, material osv.
Institutionella internationella orienteringar
Både ABB AB Corporate Research Sweden, med huvudkontor i Västerås, och den akademiska värdinstitutionen, Centre for International Business Studies, CIBS, vid Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet är fundamentalt internationellt inriktade inom sitt forskningperspektiv, vilket återspeglas i deras nätverk och arbetsrelationer.
När det gäller projektarbete hos SECRC UX har datainsamling skett både inom och utom Sverige för olika projekt. Samarbetsrobotprojektet har tagit mig till en branschmässa och konferens i Tokyo, Japan (iREX i december 2015). Fjärrtjänstprojektet har tagit mig till Baden, Schweiz, (september 2015) för att samla intervjuer om dataanalys och fjärrtjänster, från ingenjörer som arbetar inom gruvindustrin. Avseende hållbarhet inom industri och energiförsörjning har jag besökt en utvecklingskonferens i Singapore som belyste frågor från vertikalt jordbruk till smarta byggnader. The 5th Responsible Business Forum (RBF) on Sustainable Development ägde rum vid Marina Bay Sands Convention Center i Singapore den 22-24 nov. 2016.
Projektets forskningspublikationer speglar empiriska fall som ofta är internationella i sitt perspektiv vad gäller tillämpad forskning, affärsenhetslokalisering och nationaliteterna för deltagare som intervjuades för studierna.
6. Hur projektgruppen har spridit resultaten till andra forskare och grupper utanför det vetenskapliga samfundet, liksom om och hur interaktionen har ägt rum.
Publicering / kunskapspridning
Spridningen av resultat från detta projekt har skett genom olika kanaler, från referentgranskade (peer reviewed) journaler (open access och institutionell access), redigerade bokkapitel och referentgranskade internationella konferenspapper spännande över lingvistik, teknik (innovation och teknik) förvaltning) och internationellt företagande.
Interna rapporter skrivna för ABB på projektbasis är tillgängliga via företagets intranät. ABB har också ett internt bibliotek som är tillgängligt för alla 135 000 anställda i de 100 länder där företaget är verksamt.
7. Hur projektet har bidragit till ökat samarbete mellan universitet och icke-akademiska organisationer.
Flexit-programmets operativa strategi är att låta en akademisk fakultetsmedlem fördjupa sig i en icke-akademisk företagsmiljö. Flexit-programmet och nätverksverksamheten och det dagliga kunskapsutbytet vilket resulterar av fördjupad akademisk verksamhet i företagsmiljöer har en sociokulturell dimension som kan ha en betydande inverkan på arbetsmiljön inom för universitet och industri , vilka alla influenser inte kan mätas i kvantitativa termer.
Bortsett från företagsinterna seminarier som hölls på SECRC med ett konstant utbyte av idéer siktande till publicerbara resultat, genomförde detta projekt ett delat seminarium och fältstudietur arrangerad mellan SECRC och Universitetet. Aktiviteten redovisas i tabellen nedan.
Den 3 februari 2016 besöker UX-forskare, Dr. Maria Ralph och Petra Björndal CIBS vid Göteborgs universitet för ett gemensamt seminarium vid universitetet. Seminariet gav generellt positiv feedback från båda sidor, med avseende på en djupare förståelse för arbetet med FoU i multinationella företag.
Under Juli 2016 anordnades planeringsmöten för en CIBS-fältstudieresa till ABB-robotfabrik i Västerås. Initiativet realiserades den 17 augusti 2018 då en delegation på cirka femton CIBS-medlemmar sammanträffade med ABB Corporate Research-representanter i Västerås. Vi besökte både robotfabriken och Robotdalen på Expectrum, Västerås.
Tabellen nedan ger en sammanfattning av datum och aktiviteter.
2016 ABB SECRC – Göteborgs universitet gemensamma aktiviteter / evenemang
8. Publikationslista, samt länk till sina egna webbsidor, med öppna åtkomstartiklar som är markerade OA.
Weblänk: https://cherylmariecordeiro.com/?page_id=36095
Referenser
[1] Rheingold, H. 1988. They have a word for it: a lighthearted lexicon of untranslatable words and phrases. Los Angeles: Tarcher, p. 72.
[2] Cook-Greuter, S.R. 1990. Maps for living: ego-developmental stages from symbiosis to conscious universal embeddedness. In M. L. Commons, C. Armon, L. Kohlberg, F. A. Richards, T. A. Grotzer and J. D. Sinnott (Eds). Adult development vol. 2, Models and Methods in the Study of Adolescent and Adult Thought. New York: Praeger, p 79-104. [3] Davis, F. D., Bagozzi, R. P. and Warshaw, P. R. 1989. User acceptance of computer
9
technology: a comparison of two theoretical models. Management Science, 35: 982- 1003.
[4] Venkatesh, V., Morris, M. G., Davis, G. B. and Davis, F. D. 2003. User acceptance of information technology: toward a unified view. MIS Quarterly, 27: 425-478.
[5] Pontiggiaa, A., and Virili, F. 2010. Network effects in technology acceptance: laboratory experimental evidence. International Journal of Information Management, 30: 68-77.
[6] Al-Ghahtani, S.S. 2011. Modeling the electronic transactions acceptance using an extended technology acceptance model. Applied Computing and Informatics, 9:47-77. [7] Kijsanayotina, B., Pannarunothaib, S. and Speediec, S. M. 2009. Factors influencing health information technology adoption in Thailand’s community health centers: applying the UTAUT model. International Journal of Medical Informatics, 78: 404-416. [8] Goktalaya, S.B. and Ozdileka, Z. 2010. Pre-service teachers’ perceptions about web 2.0 technologies. Journal of Procedia Social and Behavioural Sciences, 2: 4737-4741.
[9] Ibid. [4]
[10] Taylor, S. and Todd, P. 1995. Addressing IT Usage: the role of prior experience. MIS Quarterly. 19(4): 561-570.
[11] Fishbein, M. and Ajzen, I. 1972. Attitudes and opinions. Annual Review of Psychology, 23: 487-544.
[12] Ajzen, I. 1985. From intentions to actions: a theory of planned behaviour. In J. Kuhl, J. Beckmann (eds), Action-Control: From Cognition to Behaviour. Springer, Heidelberg, ppp 11-39.
[13] Pai, F. Y. and Huang, K. I. 2011. Applying the technology acceptance model to the introduction of healthcare information systems. Technological Forecasting and Social Change 78: 650-660.
[14] Ibid. [3]
[15] Mathieson, K. 1991. Predicting user intentions: comparing the technology acceptance model with the theory of planned behaviour. Information Systems Research, 3: 173-191.
[16] Chin, W. W. and Todd, P. A. 1995. On the use, usefulness, and ease of use of structural equation modelling in MIS research: a note of caution. MIS Quarterly, 19: 237-246.
[17] Doll, W. J., Hendrickson, A. and Deng, X. 1998. Using Davis’s perceived usefulness and ease-of-use instruments for decision making: a confirmatory and multigroup invariance analysis. Decision Sciences, 29: 839-869.
[18] Soroa-Koury, S. and Yang, K.C.C. 2010. Factors affecting consumers’ responses to mobile advertising from a social norm theoretical perspective. Telematics and Informatics, 27: 103-113.
[19] Teo, T. 2011. Factors influencing teachers’ intention to use technology: model development and test. Computers and Education, 1-35.
[20] Liu, C. and Forsythe, S. 2011. Examining drivers of online purchase intensity: moderating role of adoption duration in sustaining post-adoption online shopping. Journal of Retailing and Consumer Services, 18: 101-109.
[21] Hodge, B. and Kress, G., 1979. Language as Ideology. London: Routledge, Kegan Paul.
[22] Hodge, B. and Kress, G., 1993. Language as Ideology. 2nd Edition. London: Routledge.
10
[23] Halliday, M.A.K. and Matthiessen, C. 2004. An Introduction to Functional Grammar. NY: Routledge
[24] Alvesson, M. and Karreman, D. 2000a. Varieties of discourse: on the study of organizations through discourse analysis, Human Relations, 53(9): 1125-1149.
[25] Alvesson, M. and Karreman, D. 2000b. Taking the linguistic turn in organizational research: challenges, responses, consequences. Journal of Applied Behavioral Science, 36(2):136-58.
[26] Fairclough, N. 2005. Discourse analysis in organization studies: the case for critical realism, Peripheral Vision, 26(6): 915-939.
[27] Cordeiro-Nilsson, C.M. 2009. Swedish management in Singapore: a discourse analysis study. Doctoral thesis, Department of Philosophy, Linguistics, and Theory of Science. University of Gothenburg. Internet resource at GUPEA, University of Gothenburg, Internet resource at http://hdl.handle.net/2077/20233.
[28] Leitch, S. and Palmer, I. 2009. Analysing texts in contexts: current practices and new protocols for Critical Discourse Analysis in Organization Studies, Journal of Management Studies, 47(6): 1194-1212.
[29] Terjesen, S., Tenzer, H. Hinger, J. and Harzing, A.W. 2014. Language in international business: a review and agenda for future research. Paper presented at the 40th Annual Conference of the European International Business Academy (EIBA), Uppsala University, 11-13 Dec. 2014.
[30] Marschan, R., Welch, D., and Welch, L. 1997. Language: The forgotten factor in multinational management. European Management Journal, 15(5): 591–598.
[31] Marschan-Piekkari, R., Welch, D. E., and Welch, L. S. 1999a. In the shadow: The impact of language on structure, power and communication in the multinational. International Business Review, 8(4): 421–440.
[32] Marschan-Piekkari, R., Welch, D. E., and Welch, L. S. 1999b. Adopting a common corporate language: IHRM implications. International Journal of Human Resource Management, 10(3): 377–390.
[33] Welch, D. E., Welch, L. S., and Piekkari, R. 2005. Speaking in tongues: The importance of language in international manage- ment processes. International Studies of Management and Organization, 35(1): 10–27.
[34] Lohmann, J. 2011. Do language barriers affect trade? Economic Letters, 110:159- 162.
[35] Brannen, M. Y. 2004. When Mickey loses face: Recontextualization, semantic fit and the semiotics of foreignness. Academy of Management Review, 29(4): 593–616. [36] Brannen, M. Y., and Doz, Y. L. 2012. Corporate languages and strategic agility: Trapped in your jargon or lost in translation? California Management Review, 54(3): 77– 97.
[37] SanAntonio, P. M. 1987. Social mobility and language use in an American company in Japan. Journal of Language and Social Psychology, 6(3–4): 191–200.
[38] Duranti, A. 1997. Linguistic anthropology. Cambridge: Cambridge University Press. [39] Piekkari, R. 2008. Languages and careers in multinational corporations. In S. Tietze (Ed), International management and language 128–137. London: Routledge.
[40] Vaara, E., Tienari, J., Piekkari, R., and Säntti, R. 2005. Language and the circuits of power in a merging multinational corporation. Journal of Management Studies, 42(3): 595–623.
[41] Fredriksson, R., Barner-Rasmussen, W., and Piekkari, R. 2006. The multinational
11
corporation as a multilingual organization: The notion of a common corporate language. Corporate Communications: An International Journal, 11(4): 406–423.
[42] Steyaert, C., Ostendorp, A., and Gaibrois, C. 2011. Multilingual organizations as “linguascapes”: Negotiating the position of English through discursive practices. Journal of World Business, 46(3): 270–278.
[43] Kozlowski, S. W. J., Chao, G. T., Grand, J. A., Baun, M. T. and Kuljanin, G., 2013. Advancing multilevel research design: capturing the dynamics of emergence, Organizational Research Methods, 16: 581-615.
[44] Tenzer, H., Pudelko, M. and Harzing, A.W. 2014. The impact of language barriers on trust formation in multinational teams, Journal of International Business Studies, 45(5): 508-535.
[45] Halliday, M.A.K. 1993. Quantitative studies and probabilities in grammar. In M. Hoey (ed), Data, Description, Discourse: Papers on the English Language in Honour of John McH Sinclair, 1-25. London: HarperCollins, p. 8.
[46] Halliday, M.A.K. 1975. Learning How to Mean: Explorations in the Development of Language. London: Edward Arnold.
[47] Halliday, M.A.K. 1985. An Introduction to Functional Grammar. London: Edward Arnold.
[48] Fowler, R. Hodge, B. Kress, G. and Trew, T. 1979. Language and Control. London: Routledge and Kegan Paul.
[49] Luo, Y., and Shenkar, O. 2006. The multinational corporation as a multilingual community: Language and organization in a global context. Journal of International Business Studies, 37(3): 321–339.
[50] Mäkelä, K., Kalla, H., and Piekkari, R. 2007. Interpersonal similarity as a driver for knowledge sharing within multinational corpora- tions. International Business Review, 16(1): 1–22.
[51] Wu, Y. 2013. Business English as a lingua franca (BELF), International Education Studies, 6(10): 130-138.
[52] Crick, D. 1999. An investigation into SMEs’ use of languages in their export operations. International Journal of Entrepreneurial Behaviour and Research, 5(1): 19– 31.
[53] Brannen, M. Y., and Salk, J. E. 2000. Partnering across borders: Negotiating organizational culture in a German-Japanese joint venture. Human Relations, 53(4): 451–487.
[54] Beyene, T., Hinds, P.J. and Crampton, C. D. 2009. Walking through jelly: language proficiency, emotions and disrupted collborationin global work, Harvard Business School Working Paper 09-13. Internet resource at http://bit.ly/1zFix3r, retrieved 2 Jan. 2015.
[55] Ly, A., Esperanca, J. P., Pereira, I. N. and Amaral-Baptista, M. A. 2013. The ten most influential global languages: exploring their effect on international trade, Academy of Management Proceedings 2013. Internet resource at http://bit.ly/1I3I1vC. Retrieved 2 Jan. 2015.
[56] Holden, N. 2002. Cross-cultural management: A knowledge management perspective. Harlow: Pearson Education.
[57] Welch, D. E., and Welch, L. S. 2008. The importance of language in international knowledge transfer. Management International Review, 48(3): 339–360.
[58] Cordeiro-Nilsson, C. M. and Hawamdeh S. 2011. Leveraging socio-culturally
12
situated tacit knowledge. Journal of Knowledge Management, 15(1): 88-103.
[59] Du-Babcock, B. 2006. An analysis of top management strategies and the turn- taking behaviour in the Hong Kong bilingual environment: the impact of cultural and language use, Journal of Business Communication, 43: 21-42.
[60] Hofstede, G. 2001. Culture’s consequences, comparing values, behaviours, institutions and organizations across nations. Thousand Oaks: Sage.
[61] House, R. J., Hanges, P. J., Havidan, M. Dorfman, P. W. and Gupta, V. 2004. Culture, leadership and organizations: the GLOBE study of 62 societies. Thousand Oaks: Sage. [62] Ibid. [36]
[63] Cutler, A. 2012. Native Listening: Language Experience and the Recognition of Spoken Words. Cambridge, Mass: MIT Press.
[64] Ibid. [60]
[65] Tietze, S., and Dick, P. 2013. The victorious English language: Hegemonic practices in the management academy. Journal of Management Inquiry, 22(1): 122–134.
[66] Boussebaa, M., Sinha, S., and Gabriel, Y. 2014. Englishization in offshore call centers: A postcolonial perspective. Journal of International Business Studies, 45(9): 1152-1169.
[67] Jaworski, A. and Coupland, N. 1999 (eds). The Discourse Reader. London; New York: Routledge.
[68] Schiffrin, D., Tannen, D. and Hamilton H.E., 2001 (eds). Introduction. The Handbook of Discourse Analysis. USA: Blackwell Publishing, pp. 1-10.
[69] Fairclough, N. 1992. Discourse and Social Change. Polity Press: Cambridge.
[70] Halliday, M.A.K. 1994. An Introduction to Functional Grammar (2nd ed.). London: Edward Arnold.
[71] Reed, M. 2000. The limits of discourse analysis. Organization, 7(3):524-30.
[72] Deetz, S. 2003. Reclaiming the legacy of the linguistic turn. Organization, 10(3):421- 29.
[73] van Dijk, T. (ed.) 1997. Introduction, in Discourse as Structure and Process: A Multidisciplinary Introduction. Vol. 1. London: Sage.
[74] Fairclough, N. and Wodak, R. 1997. Critical discourse analysis, in T. van Dijk (ed.), Discourse as Social Interaction: Discourse Studies: A Multidisciplinary Introduction. Vol. 2. London: Sage.
[75] Mumby, D. and Clair, R. 1997. Organisational discourse, in T. van Dijk (ed.), Discourse as Social Interaction. Discourse Studies. A Multidisciplinary Introduction. Vol. 2 London: Sage.
[76] Chouliaraki, L. 1998. Regulation in “progressivist” pedagogic discourse: individualized teacher–pupil talk, Discourse and Society, 9(1): 5–32.
[77] Richardson, K. 1998. Signs and wonders: interpreting the economy through television, in A. Bell and P. Garrett (eds), Approaches to Media Discourse. Oxford: Blackwell.
[78] Wodak, R., de Cillia, R., Reisigl, M. and Liebhart, K. 1999. The Discursive Construction of National Identity. Edinburgh: Edinburgh University Press.
[79] Austin, J.L. 1962. How to Do Things with Words, Oxford, Oxford University Press. [80] Searle, J.R. 1969. Speech Acts: An Essay in the Philosophy of Language, Cambridge, Cambridge University Press.
[81] Wight, J. 1976. Speech acts: thought acts, Educational Review, 28(3): 168-179.
[82] Jacobs, S. 1989. Speech acts and arguments, Argumentation 3(4): 345-365.
13
[83] Grünberg, A. 2014. Saying and doing: speech actions, speech acts and related events, European Journal of Philosophy, 22(2): 173-199.
[84] Atkinson, J. and Heritage, J. (eds) 1984. Structures of Social Action: Studies in Conversation Analysis. Cambridge: Cambridge University Press.
[85] Potter, J. and Wetherell, M. 1987. Discourse and Social Psychology. London: Sage. [86] Ibid. [69]
[87] Potter, J. 1997. Discourse analysis as a way of analysing naturally occurring talk, in D. Silverman (ed.), Qualitative Research: Theory, Methods and Practice. London: Sage. [88] Watson, R. 1997. Ethnomethodology and textual analysis, in D. Silverman (ed.), Qualitative Research: Theory, Method and Practice. London: Sage.
[89] Schegloff, E. 1997. Whose text? Whose context?, Discourse and Society, 8(2): 165– 83.
[90] Wooffitt, R. 2001. Researching psychic practitioners: conversation analysis, in M. Wetherell, S. Taylor and S. Yates (eds) Discourse as Data: A Guide for analysis, London: Sage Publications.
[91] Ibid. [48]
[92] Bahktin, M. 1986. Speech Gnres and Other Late Essays, C. Emerson and M. Holquist (eds). Austin: University of Texas Press.
[93] van Leeuwen, T. 1993. Genre and field in critical discourse analysis: a synopsis, Discourse and Society 4(2): 193–223.
[94] Fairclough, N. 1993. Critical discourse analysis and the marketization of public discourse: the universities, Discourse and Society, 4(2): 133–68.
[95] Ibid. [46]
[96] Ibid. [47]
[97] Bloor, T. and Bloor, M. 1995. The Functional Analysis of English: A Hallidayan Approach. London: Arnold.
[98] Ibid. [23]
[99] Nivre, J., Allwood, J., Grönqvit, L., Gunnarsson, M., Ahlsén, E., Vappula, H., Hagman, J., Larsson, S., Sofkova, S. and Ottesjö, C., 2004. Gothenburg Transcription Standard 6.4. Gothenburg University.
[100] Cordeiro, C. M. and Hawamdeh, S. 2001. National information infrastructure and the realization of Singapore IT2000 initiative. Information Research Journal, 6(2). Internet resource at http://www.informationr.net/ir/6-2/p
- Begreppet artificiell intelligens (AI) och syntetisk biologisk automation som användes i det ursprungliga projektförslaget framhölls med antagandet att bolaget hade affärsenheter som utvecklade sådan teknik. Detta var felaktigt. Medan företaget hade robotteknik och samverkande robotik som affärsenheter, är AI och syntetisk biologisk automation fält närmare bio-medicinsk teknik. Bolaget kan beskrivas som ett traditionellt tillverkningsföretag som utvecklade nya mekaniska / elektrotekniska produkttjänster. Bristen på affärsenheter inom AI och syntetisk biologisk automation avledde inte på något sätt fortsättningen av studien, eftersom SFL och UTAUT fortfarande kunde undersökas i ansökan till företagets nya produkttjänster.
- Ivarsson, I., Alvstam, C., & Vahlne, J. (2017). Global technology development by colocating R&D and manufacturing: The case of Swedish manufacturing MNEs. Industrial and Corporate Change, 26(1):149-168.